anlagdbrand.se

Brandstatistik – vad vet vi om anlagd brand?

Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen SBF ligger anlagd brand bakom åtminstone en fjärdedel av alla bränder årligen, enligt vissa källor upp till 40 %. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige årligen. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda, d v s nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen.

De huvudsakliga målsättningarna för detta arbete har varit att

–  kvantifiera omfattningen av problemet anlagd brand

–  identifiera vilken typ av tekniska system som varit verksamma mot ett urval av de anlagda bränderna som har inträffat samt vad orsaken har varit till att konsekvenserna blivit omfattande vid stora bränder

–  studera om det finns någon skillnad mellan större och mindre kommuner vad gäller anlagda bränder.

Informationen togs fram genom att analysera den brandstatistik som finns tillgänglig och det var framför allt Räddningsverkets statistik som användes för att kartlägga omfattningen och fördelningen mellan olika objekt, som t ex anlagda bränder i bilar eller skolor, samt för att undersöka skillnaden mellan olika kommuner. Statistik från Försäkrings AB Göta Lejon användes för att studera anlagda bränder i Göteborg.

Det finns tydliga skillnader mellan olika kommuner när det gäller anlagd brand. Exempelvis är Malmö överrepresenterat när det gäller anlagda bränder i flerbostadshus och Göteborg är överrepresenterat med anlagda skolbränder. Mindre kommuner har ett stort antal anlagda bränder i bilar och containers viktat relativt kommunernas folkmängd.

En viktig slutsats i rapporten är att statistiken från Göteborg/Göta Lejon visar att de anlagda skolbränderna i verkligheten är fler än vad som rapporteras av Räddningsverket. Den troliga förklaringen är att försäkringsbolaget redovisar uppgifter om även små brandincidenter som inte har krävt någon insats av räddningstjänsten och därmed inte finns med i Räddningsverkets statistik. Det är också troligt att räddningstjänsten vid tveksamhet om orsaken till en brand väljer att ange orsaken som okänd, när det försäkringsbolaget i stället tenderar att beteckna branden som anlagd.

Göta Lejon visar att kostnaden för anlagda skolbränder är höga, men att system för tidig upptäckt (TU-system) kan minska kostnader för anlagd brand avsevärt. Arbetet visar att det är svårt att beräkna kostnaden för anlagda bränder på nationell nivå i detalj med tillgänglig statistik.

Projektet är avslutad